Nystart granskar: Revisionsdebatten i KF om badet

Fullmäktiges debatt den 14 december 2020 om den första revisionen av badhusbygget blev också en debatt om att kasta paj. Granskningen gjordes innan budgetunderskottet på 40 mkr blev känt. Nystart tycker att det är viktigt att även underskottet synas, så att kommunen kan lära av misstagen och undvika att de upprepas. Därför yrkade vi på återremiss för att invänta en andra pågående revision, som även granskar tiden för underskottet.

Vi förutsåg även att de som ansvarar politiskt för badhusbygget skulle använda den här rapporten – som inte granskat underskottet – till att flytta fokus från deras eget ansvar för just underskottet. Så blev det också.

Här nedan kan du läsa inläggen från tekniska nämndens ordförande Tomas Rådkvist (MP) och Mats Flodin (M), ordförande i Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden.

Inläggen är en blandning av faktafel, svårbegripliga påståenden och politiska utspel om att ansvaret för underskottet är andras än de som nu faktiskt har det politiska ansvaret för bygget.

Nystart granskar och kommenterar här vad Tomas Rådkvist och Mats Flodin faktiskt sade. Du kan även lyssna på inläggen genom att klicka på deras namn i rött ovan (stäng fönstret för att återgå till den här sidan när du lyssnat klart, eftersom sändningen fortsätter).

Debatten blev just så som Nystart befarat, och vi valde att inte gå in i denna ”politiska pajkastning” i fullmäktige. Vårt yrkande på återremiss vann gehör, mot styrets vilja, så vi avvaktar tills ärendet återkommer.

Tomas Rådkvist blev tydlig irriterad på det politiskt vedertagna uttrycket ”pajkastning”. Vi tycker att är ett passande begrepp, när han och Mats Flodin – som väntat – valde att  använda rapporten som tillhygge i den politiskt laddade debatten om vem som har ansvaret för budgetunderskottet. För tänk en hypotetisk tanke; om inte extrakostnaderna uppstått för att Cobab på eget bevåg ändrat takkonstruktionen (vilket inte har med denna granskning att göra) – hade debatten då blivit så laddad?

Räkna gärna hur många politiska pajer  du tycker det var som kastades. Längst ned kan du höra hur Nystart såg på de här inläggen, och vad Tomas Rådkvist tycker om begreppet ”politisk pajkastning”.

Här inleds Tomas Rådkvists (MP) anförande i Enköpings kommunfullmäktige den 14 december 2020:

”I motsats till Anders tycker jag att det är bra att man gör det här i två steg, att man har en första rapport som tittar på bakgrunden, och hur långt man har kommit till dags dato, och det finns mycket annat än bara pengarna som är viktigt att fundera över i den här processen.”

Kommentar: Revisionsrapporten granskar inte ”till dags dato”. I så fall hade underskottet, som nu är 40 miljoner kronor, ingått i rapporten. Den här revisionen granskar främst 2019, dvs då badhusbygget fortfarande följde budget. Vi diskuterar alltså en rapport som inte har underskottet som utgångspunkt. Det var skälet till att Nystart yrkade på återremiss.

Tomas Rådkvist (MP): ”Revisionsrapporten påpekar bland annat projekthanteringen, att vi behöver se över det, med hur vi jobbar med direktiv och planer och underlag och genomförande, politiska beslut, uppföljning och justeringar, eventuellt nya beslut, och det där är på gång. Revisionsrapporten tydliggör ju till stora delar varför det är viktigt.”

Kommentar: Det är just de delarna som är viktiga att följa upp och lära av. Exempelvis ”genomförande, uppföljning, justeringar och eventuellt nya beslut” är just vad som brustit i badhusprojektet under det nuvarande styrets ledning. Notera hur Tomas Rådkvist väljer att skynda förbi det genom att kort fastslå att ”det där är på gång”.

Tomas Rådkvist (MP): ”Men så finns det andra aspekter i det här. Och i tekniska nämndens, eller samhällsbyggnadsförvaltningens svar på den här remissen till Tekniska nämnden, så framkom det ju saker som vi inte ser här i fullmäktigeunderlaget och när vi fick den dragningen för oss och har sett hur saker och ting har gått till och förstått det, så har vi också sett det.”

Kommentar: Låter det begripligt? ” Läs det Tomas Rådkvist säger igen och försök förstå, vad är det ”vi” har sett? Och vilka är ”vi”?

Tomas Rådkvist (MP): ”Och mycket hänger samman, inte bara med pengarna och entreprenadformen som jag nämnt tidigare, med förra styrets hantering av det här projektet  som haft mycket problematiska inslag vilket blir tydligt när man läser handlingarna och tittar på underlaget till det här.”

Kommentar: Varken pengarna eller entreprenadformen – som Tomas Rådkvist själv ofta nämner – avhandlas i den revisionsrapport han nu kommenterar. De ”problematiska inslagen” hos det förra styret är Tomas Rådkvists egen bedömning.

Tomas Rådkvist (MP): ”Man flyttade ärendet från Tekniska nämnden till kommunstyrelsen och KLF när man inte fick igenom det man ville ha i Tekniska nämnden en gång…”

Kommentar: Det här blir inte mera sant för att Tomas upprepar det ofta, det faller på sin egen orimlighet. Nystart och S hade egen majoritet i tekniska nämnden under förra mandatperioden, varför skulle vi behöva flytta ett ärende därifrån för att få igenom det? Sanningen är att den dåvarande kommundirektören under en period även var tillförordnad chef för samhällsbyggnadsförvaltningen, och då hanterade han ärendet på tjänstemannanivå med en person från KLF.   

Tomas Rådkvist (MP): ”…och det innebar att det här beslutet, vilket syns i revisionsrapporten, togs på bristfälliga underlag i form av schablonartade investeringskalkyler, en väldigt grov kalkyl för infrastruktur som sen pressades ner.”

Kommentar: Självklart ska ett fullmäktigebeslut tas på schablonartade investeringskalkyler. Fullmäktige anger ett maxtak för investeringen, sedan ger kommunstyrelsen startbesked när kalkylerna har preciserats efter upphandling (om de håller sig under maxtaket). Samhällsbyggnadsförvaltningen bedömde kostnaden för infrastrukturen till 30-50 mkr. Beloppet i investeringsbudgeten sattes därför inledningsvis till 40 mkr. Efter upphandling visade det sig att 30 mkr skulle räcka. Att kostnaden för infrastrukturen kunde pressas ner är väl snarare positivt, än det problem som Tomas Rådkvist gör det till. 

Tomas Rådkvist (MP): ”Man hade ingen riktig förprojektering, vilket gjorde att man inte hade ordentliga underlag när man tog beslutet i fullmäktige. SKR har ju skrivit en bok om hur man ska tänka och jobba när man ska ta beslut om badhusbygge, och den följdes inte. Helena Proos då sade att hon visste att boken fanns men hon hade inte läst den när vi tog det beslutet.”

Kommentar: Fullmäktiges beslut 2016 om badhusbygget var kommunens största investering dittills. Det är väl rimligt att det inte grundades på vilken bok kommunstyrelsens dåvarande ordförande hade läst. 

Tomas Rådkvist (MP): ”Det fanns ingen driftkostnadskalkyl, vilket enligt SKR är det viktigaste underlaget när man ska bygga ett hus som ska stå så länge eftersom det är det som avgör livscykelkostnaden.”

Kommentar: Ett direkt felaktigt påstående. Det misstaget begår dessvärre även kommunledningsförvaltningen och revisionen (som efterfrågar ”slutliga driftskostnadskalkyler” innan bygget ens startat). Nystart påpekade detta misstag redan i kommunstyrelsen.

Sanningen är att under rubriken ”Driftskostnadsanalys, driftskostnader” i underlaget till fullmäktigebeslutet 2016 framgår följande:

* Fastighetsdrift: 12 mkr (bland annat mediaförsörjning <värme, el, vatten> och fastighetsskötsel <t.ex. tillsyn och vård, driftövervakning, avfallshantering>) * Verksamhetskostnader: 2,5 mkr * Personal: 9,5 mkr (25 tjänster, specificerat) * Intäkter: 13,8 mkr (specificerat) * Kapitaltjänstkostnad:  17,4 mkr (olika investeringskostnader beräknade utifrån dåvarande ränta, detta exempel 350 mkr) * Avgår driftskostnadsskillnad för nuvarande simhall: 2 mkr (6,5-4,5 mkr)

= SUMMA SKILLNAD DRIFTSKOSTNAD: 25,6 MKR

Den driftskostnadsförändring som nu fem år senare är kalkylerad för badet i budgetbeslutet för 2021 är 25,1 mkr. Hur är det möjligt att Tomas Rådkvist, revisionen och kommunledningsförvaltningen framställer det som en brist i underlaget 2016?? Dels fanns det ju bevisligen en driftskostnadskalkyl, dels skiljde det endast 0,5 MKR (det blev billigare) mellan den fem år gamla kalkylen och dagens verklighet.

Tomas Rådkvist (MP): ”Och när man, projektet kom tillbaks till Tekniska nämnden försökte förvaltningen få politiken att dra ner på funktionerna för att klara budgeten men fick inte göra det, och man minskade potten för oförutsedda kostnader och så här, så att det finns mycket att titta djupare på här och det bra att man gör det i två steg.”

Kommentar: Det stämmer, i underlaget till fullmäktiges beslut 2016 framgår vilka funktioner badet ska ha, exempelvis att den stora bassängen ska ha åtta banor och att det ska finnas en hoppbassäng. Det kan inte tekniska nämnden ändra på, även om förvaltningen ville det. Tack var det får vi nu också det badhus som fullmäktige beställt. Alla de funktionerna rymdes inom det anbud som entreprenören Cobab fick uppdraget på. Att Cobab sedan på eget bevåg bytte takkonstruktion och förorsakade kommunen ytterligare kostnader, som det nuvarande politiska styret till största delen accepterade, är inte föremål för denna revision. Det kommer förhoppningsvis i nästa. Hur stor potten för oförutsedda kostnader ska vara i projektet ansvarar tjänstemännen i projektet för, det har aldrig varit en politisk fråga. ”Och så här”, vad betyder det?

Tomas Rådkvist (MP): ”Det dåvarande styret då, som i Tekniska nämnden tvingade också på förvaltningen en entreprenadform som de inte vill ha, en samverkansentreprenad, vilket då innebär löpande räkning och de använder man i komplexa projekt när tid och kvalitet är viktigast, viktigare än kostnaden, och det är också förknippat med problem att styra en sån Entreprenad, vilket konkurrensverket påtalar.”

Kommentar: Underlaget för beslutet i tekniska nämnden 2017 om entreprenadform är tydligt:

Kommentar, forts: Samverkan innebär inte med automatik löpande räkning. Den jurist som tekniska nämnden anlitat skriver i sitt utlåtande: ”Budget/riktkostnad är inte bindande men det innebär inte att entreprenören kan begära vad som helst för sitt arbete.”

Han skriver även: ”Utifrån Kommunens bestämda skrivningar angående budgeten/kostnadsramen framgår att denna del är mycket viktig. Entreprenadkontraktet kan därför inte jämställas med ett vanligt löpande räkningskontrakt med en budget. Entreprenören har varit anlitad redan i projekteringsstadiet, genomlyst utförandet och kostnaderna, tagit fram kalkyl, garanterat riktkostnaden, övertagit ansvaret för handlingar (Kommunen är endast ansvarigt för höjd i källaren och sandfilter för vattenrening) osv. Det senare gör att riktkostnaden (tillsammans med det fasta arvodet) har stora liknelser med ett fast pris.”

Det här vet Tomas Rådkvist. Ändå fortsätter han att, utan reservation, hävda att samverkanskontrakt innebär ”löpande räkning”.

Tomas Rådkvist (MP): ”Politiken försökte då kompensera det genom att sätta mål för ekonomin, och att säga att det skulle vara viktigast, men det säger också Konkurrensverket att det funkar inte, man kan inte ha kakan och äta den, man kan säga att det blir som att köpa en Porsche och att försöka styra den med bensinmätaren,  tanken räcker inte och det såg vi här, och där är vi, budgeten räckte inte.”

Kommentar: Självklart både kan och bör/ska man sätta ett mål för ekonomin, särskilt i ett så här stort projekt. Sedan är det projektledningens ansvar att hålla budget. Och, nej; det är inte där vi är i granskningen, budgetunderskottet var inte känt när denna revision gjordes. Därför är det inte meningsfullt att diskutera budgetunderskottet utifrån en revision som inte granskat underskottet. Nystart inväntar den andra granskningen.  

Tomas Rådkvist (MP): ”Porschen är dessutom felparkerad på ett gärde, vilket gör att handbollsspelare och andra inte kan samåka till träningen och det är också ett problem, kanske inte det som revisionen tittar på i första hand, men det är också en aspekt.”

Kommentar: Det var väl ändå ett av de tunnaste argumenten – som dessutom inte överhuvudtaget har med revisionsrapporten att göra. Skulle vältränade handbollsspelare inte kunna samåka med någon som ska till badet, eller tvärt om, ett stenkast från idrottshuset?

Tomas Rådkvist (MP): ”Så om man tittar sammantaget så visar revisionsrapporten på, att om man lägger tekniska nämndens svar och de senaste erfarenheterna till att det var en felaktig politisk hantering av det här ärendet  och de behöver komma upp och det behöver vi resonera om så att vi slipper göra om den problematiken och det misstaget igen. Och möjligen beror det på nån okunskap om den politiska hanteringen i det förra styret  men det blev dyrt och problematiskt och trots de har förvaltningen gjort ett väldigt bra jobb med ett väldigt bra bad.”

Kommentar: Om detta är Tomas Rådkvists slutsats av revisionsrapporten, är det tydligt att den här granskningen av hans argumentation i fullmäktige knappast ger stöd för den uppfattningen. Och – återigen – orsakerna till att det ”blev dyrt” har ännu inte granskats, ändå fortsätter Tomas Rådkvist i fullmäktige att dra slutsatser om den saken utifrån den här första rapporten. Det gör det inte precis lättare för Enköpingsborna och fullmäktiges åhörare att förstå vad som är frågan för dagen.

Om det vedertagna uttrycket ”politisk pajkastning” är rumsrent att använda i en fullmäktigedebatt står det alla fritt att ha åsikter om. Det har Tomas Rådkvist, lyssna på det HÄR.

Efter hans inlägg följer en kommentar från fullmäktiges ordförande, samt strax efter det Anders Wikmans slutreplik.

Följ också vår granskning av Mats Flodins (M) inlägg i debatten, klicka HÄR.